Finansiell rapportering

Hållbarhets­rapporter

Vi hjälper med allt från analys till produktion, vägledning och rådgivning för att påbörja, eller utveckla arbetet med hållbarhetsrapportering.

Solberg har lång erfarenhet inom hållbarhetsrådgivning, copy, projektledning och produktion av hållbarhetsrapporter. Vi kan också bistå med ESG-rapportering och hållbarhetskommunikation riktad specifikt mot kapitalmarknadens aktörer, exempelvis prospekt för gröna obligationer. 

Vi hjälper er med: 

  • Rådgivning kring innehåll och struktur. 
  • Redovisningsteknisk expertis inom ESG, hållbarhetsramverk och standarder samt lagkrav exempelvis GRI Standards 2021, NFRD, CSRD och ESRS, EU:s taxonomi, TCFD, SASB, FN:s Global Compact, Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.
  • Skribentarbete, projektledning, design och produktion.

För nya rapportörer rekommenderar vi vårt koncept för strategiskt hållbarhetsarbete som grund.

Beredd på kommande lagkrav på hållbarhets-rapporten? Kontakta oss för att få förståelse kring hur CSRD kommer påverka er, bland annat vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS. Läs mer om CSRD

Vanliga frågor

Berätta om bolagets hållbarhetsinitiativ internt och externt, var ödmjuk och transparent! Tänk på ert hållbarhetsarbete som en lång resa ni påbörjat.

Berätta för intressenterna om vad ni har för mål, hur det har gått hittills och dela med er av både med- och motgångar. Målsättningen med hållbarhetskommunikationen bör vara att initiera och upprätthålla en god dialog med intressenterna – de kan vara era viktigaste öron för att snappa upp nya trender och förväntningar.

ESG står för Environmental, Social och Governance, vilket på svenska blir miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning och omfattar ett bolags alla hållbarhetsfrågor. Ett annat begrepp för ESG är med andra ord hållbarhet (eller sustainability).

Begreppet ESG tar sitt ursprung i finansbranschen där det under de senaste åren har hjälpt finansmarknadsaktörer att mäta, utvärdera och ranka ett bolags grad av hållbarhet och då med syftet att underlätta och möjliggöra för investerare att göra hållbara investeringar.

Idag används ESG-begreppet flitigt inom flera olika branscher och bolag och vi ser att ESG tar allt större mark även i lagstiftning och ramverk. Ett exempel är att det kommande EU-direktivet CSRD och dess ESRS-standarder är uppbyggda utifrån ESG-strukturen.

Hållbarhetsrapporteringen kompletterar den traditionella finansiella rapporteringen, framför allt genom att beskriva det affärsmässiga, sociala och miljömässiga sammanhang som bolaget verkar i.

Hållbarhetsrapportering ger fördjupad information, såväl internt som externt, kring hur icke-finansiella frågor kan påverka ett bolags värde. Hållbarhetsdata är också information som i allt högre utsträckning efterfrågas av investerare och därmed påverkar bolagets varumärke och värdering.

GRI är idag det mest använda ramverket för hållbarhetsrapportering. Ramverket utgör en grund för hållbarhetsrapportering och ger riktlinjer kring den interna och externa rapporteringsprocessen. Att rapportera enligt GRI:s riktlinjer bidrar också till att stärka hållbarhetsrapportens trovärdighet. En aktiv intressentdialog och en väl genomförd väsentlighetsanalys är förutsättningar för en bra GRI-rapport.

Under 2016 införlivades EU-direktivet (NFRD) i svensk lagstiftning. Det innebär att det är lagkrav på att hållbarhetsrapportera för cirka 1500-2000 svenska bolag som uppfyller storlekskraven.

Direktivet innebär krav på rapportering av frågor som bland annat rör miljö, medarbetare, anti-korruption och mångfald, och bygger på principen att bolag ska rapportera eller förklara varför man inte rapporterar. 

Från och med Års- och hållbarhetsredovisningen 2024 kommer det nuvarande EU-direktivet NFRD uppdateras till CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.

Dialogen med intressenter är avgörande. Omvärldsfaktorer, bolagets möjlighet att påverka och interna riskanalyser bör användas i arbetet med väsentlighetsanalysen.

För de flesta bolag finns det ingen brist på väsentliga ämnen, fokus bör därför snarare ligga på när och varför dessa ämnen är väsentliga. Till stor del handlar det om riskbedömning – vilken påverkan kan olika händelser få på bolaget?

I ESRS-ramverket finns krav på dubbel väsentlighetsanalys, där man kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv. På så vis identifierar bolaget sina mest väsentliga hållbarhetsfrågor.

Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som en frågas faktiska eller potentiella, positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på kort, medel eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medel eller lång sikt.

Nyfiken på att veta mer? Hör av dig till

Cecilia Gravenfors, Business Director på Solberg

Cecilia Gravenfors

Business Director, Partner