Hur står sig er hållbarhetsrapportering inför det kommande EU-lagkravet?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) innebär en mer detaljerad hållbarhetsrapportering och ämnar till att göra rapporteringen likvärdig med den finansiella rapporteringen. Det ska göras med hjälp av det nya ramverket ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
Vi på Solberg kan hjälpa er att få förståelse kring hur CSRD kommer att påverka ert bolag, bland annat vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS för att ni ska säkerställa lagefterlevnad, men även hur ni ska nå maximal affärsnytta med kommunikationen. Vi kan guida er genom den dubbla väsentlighetsanalysen, genomföra gapanalys, assistera med definition av er värdekedja samt bidra med rådgivning inför, samt produktion av er års- och hållbarhetsredovisning.
Vill du veta mer? Fyll gärna i formuläret så kontaktar vi er så snart vi kan.
Solberg erbjuder även CSRD-utbildningar specifikt framtagna för ledningsgrupper och styrelser. Med utgångspunkt i CSRD och ESRS-standarderna ges deltagarna god förståelse för lagkravets innebörd och hur det kommer att påverka bolaget. Utbildningarna skräddarsys utifrån behov.
Har du andra behov av utbildning inom hållbarhet? Vi erbjuder också utbildningar inom rapportering, ramverk och kommunikation, både för dig som arbetar med rapporteringen, men också för att höja den generella kompetensnivån hos er styrelse och ledningsgrupp.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering och ersätter dagens NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Målet är att höja kvaliteten på hållbarhetsinformation och CSRD ställer krav på hög kvalitet, jämförbarhet och transparens. Direktivet kommer också omfatta fler bolag, införlivas i olika etapper och därmed inkludera fler bolag under obligatorisk hållbarhetsrapportering.
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en uppsättning av nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Standarderna ställer upp krav för hur man ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. De beskriver vad som ska rapporteras, hur informationen ska tas fram och hur den ska publiceras. Ramverket med ESRS standards för stora bolag är framtaget och utgör än så länge av två kategorier: övergripande standarder och ämnesspecifika standarder. På sikt kommer det även kompletteras med sektorsspecifika standarder. Det har även kommit draftversioner på ESRS standarder för små och medelstora bolag.
För många bolag kommer CSRD innebära en hel del förändringar.
De största förändringarna med CSRD jämfört med NFRD är:
Rapporten ska redovisas i en kommande europeisk databas i digitalt format (XHTML).
Det nya direktivet kommer att omfatta stora, medelstora och små bolag som är noterade på EU-reglerade marknader. Även stora bolag som inte omfattas av NFRD idag kommer att omfattas av CSRD, dvs företag som definieras som stora bolag som inte är noterade på EU-reglerad marknad. De företag med säte utanför EU och med en nettoomsättning om minst 150 miljoner euro inom EU kommer att beröras om de har filial eller dotterbolag inom EU, liksom vissa försäkringsbolag och andra bolag.
Bolag och koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor under de två senaste räkenskapsåren definieras som ett stort bolag enligt lagrådsremiss från regeringen i februari 2024:
Stora bolag: Medelantalet anställda under det senaste verksamhetsåret har uppgått till mer än 250, balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner svenska kronor, nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner svenska kronor.
Definitionen av medelstora och små bolag är ännu inte bestämd i svenska kronor. Våra hållbarhetsrådgivare bevakar området löpande.
CSRD börjar gälla stegvis från och med räkenskapsåret 2024 för de medlemsländer som antagit direktivet i sin lagstiftning. Sveriges regering har lagt fram en lagrådsremiss i februari 2024 med förslag om följande implementering:
1 januari 2025 (rapportering 2026) – företag som redan omfattas av NFRD utifrån EU-definitionen, stora företag/koncerner av allmän intresse med över 500 anställda.
1 januari 2025 (rapportering 2026) – stora företag som inte redan omfattas av NFRD, dvs stora företag/koncerner som uppfyller fler än ett av kriterierna för definitionen av stora bolag.
1 januari 2026 (rapportering 2027) – noterade små och medelstora företag på EU-reglerad marknad. För dessa bolag finns även en möjlighet till förskjutning av införlivandet med två år, fram till 2028.
1 januari 2028 (rapporten 2029) för bolag utanför EU med filialer/dotterbolag av viss storlek.
En dubbel väsentlighetsanalys innebär att bolaget kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen utgår ifrån ett ESG-perspektiv. På så vis identifierar bolaget sina mest väsentliga hållbarhetsfrågor.
Väsentlighet ur ett (utgående) påverkansperspektiv förklaras som faktisk eller potentiell, positiv eller negativ påverkan på människor och miljön på kort, medel eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medel eller lång sikt.
