Vet ni hur er hållbarhetsrapportering står sig inför det kommande EU-lagkravet?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett nytt direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens hållbarhetsaktiviteter. Det ska göras i enlighet med den nya framtagna rapporteringsstandarden ESRS (European Sustainability Reporting Standards). CSRD-direktivet kommer att gälla ett stort antal företag (stora, medelstora och små) som är verksamma på EU:s marknad.
Vi får ofta frågor om CSRD, och vet att det upplevs som ganska krångligt. Behöver ni assistans för att komma igång? Kontakta oss för att få förståelse kring hur CSRD kommer påverka er, bland annat vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS för att ni ska säkerställa lagefterlevnad men även nå maximal affärsnytta.
Vill du veta mer? Fyll gärna i formuläret så kontaktar vi er så snart vi kan.
Har du andra behov av utbildning inom hållbarhet, vi erbjuder utbildningar inom rapportering, ramverk och kommunikation, både för dig som arbetar med rapporteringen, men också för att höja kompetensnivån hos er styrelse och ledningsgrupp.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s nya direktiv för icke-finansiell hållbarhetsrapportering och ersätter dagens NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Målet är att höja kvaliteten på hållbarhetsinformation och CSRD ställer krav på hög kvalitet, jämförbarhet och transparens. Direktivet kommer också omfatta fler bolag (från dagens ca 12 000 till uppskattningsvis ca 50 000) och därmed inkludera fler bolag under obligatorisk hållbarhetsrapportering.
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en uppsättning av nya standarder för hållbarhetsrapportering, vilka tas fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Det kommer finnas två olika typer av uppsättningar: en för stora bolag och en för små- och medelstora bolag. Standarderna kommer att ge tydliga krav för hur man ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. De kommer att beskriva vad som ska rapporteras, hur informationen ska tas fram och hur detta ska publiceras. En ESRS-uppsättning för stora bolag är delvis framtagen och utgörs av tre kategorier; övergripande standarder, ämnesspecifika standarder och sektorspecifika standarder. Under 2023 ska arbetet med en uppsättning standarder för små och medelstora påbörjas. Det kommer vara lägre rapporteringskrav för små och medelstora bolagen jämfört med kraven på stora bolag.
För många bolag kommer CSRD innebära en hel del förändringar.
Största förändringarna med CSRD jämfört med NFRD:
Rapporten ska redovisas i en kommande europeisk databas i digitalt format (XHTML).
Det nya direktivet kommer att omfatta stora, medelstora och små bolag som är noterade på EU-reglerade marknader. Även stora bolag som inte omfattas av NFRD idag kommer att omfattas av CSRD. De företag med säte utanför EU och med en nettoomsättning om minst 150 miljoner euro inom EU kommer att beröras om de har filial eller dotterbolag inom EU. Likaså vissa försäkringsbolag och andra bolag.
Då CSRD inte har implementerats i svensk lag ännu så återstår det att se om tröskelvärdena blir enligt ovan eller lägre.
CSRD börjar gälla successivt från och med räkenskapsåret 2024 och implementeras i nedanstående tre steg.
1 januari 2024 (rapportering 2025) – företag som redan omfattas av NFRD.
1 januari 2025 (rapportering 2026) – stora företag som inte redan omfattas av NFRD.
1 januari 2026 (rapportering 2027) – noterade små och medelstora företag samt små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag.
En dubbel väsentlighetsanalys innebär att bolaget kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv. På så vis identifierar bolaget sina mest väsentliga hållbarhetsfrågor.
Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som en frågas faktiska eller potentiella, positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på lång eller kort sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort eller lång sikt.
