Vet ni hur er hållbarhetsrapportering står sig inför det kommande EU-lagkravet?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är det nya direktivet som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens hållbarhetsaktiviteter. Det ska göras i enlighet med den nya rapporteringsstandarden ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
Kontakta oss för att få förståelse kring hur CSRD kommer påverka er, bland annat vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS för att ni ska säkerställa lagefterlevnad men även nå maximal affärsnytta. Vi kan guida er genom den dubbla väsentlighetsbedömningen, genomföra gapanalys, assistera med definition av er värdekedja samt bidra med rådgivning inför, samt produktion av den slutliga rapporten.
Vill du veta mer? Fyll gärna i formuläret så kontaktar vi er så snart vi kan.
Solberg erbjuder även CSRD-utbildningar specifikt framtagna för ledningsgrupper och styrelser. Med utgångspunkt i CSRD och ESRS-standarderna ges deltagarna god förståelse för lagkravets innebörd och hur det kommer att påverka bolaget. Utbildningarna skräddarsys utifrån behov.
Har du andra behov av utbildning inom hållbarhet? Vi erbjuder också utbildningar inom rapportering, ramverk och kommunikation, både för dig som arbetar med rapporteringen, men också för att höja den generella kompetensnivån hos er styrelse och ledningsgrupp.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s nya direktiv för icke-finansiell hållbarhetsrapportering och ersätter dagens NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Målet är att höja kvaliteten på hållbarhetsinformation och CSRD ställer krav på hög kvalitet, jämförbarhet och transparens. Direktivet kommer också omfatta fler bolag (från dagens ca 12 000 till uppskattningsvis ca 50 000) och därmed inkludera fler bolag under obligatorisk hållbarhetsrapportering.
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en uppsättning av nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Standarderna ställer upp krav för hur man ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. De beskriver vad som ska rapporteras, hur informationen ska tas fram och hur den ska publiceras. En ESRS-uppsättning för stora bolag är framtagen och utgörs än så länge av två kategorier; övergripande standarder och ämnesspecifika standarder. Det kommer också standarder för små och medelstora bolag, med lägre rapporteringskrav.
För många bolag kommer CSRD innebära en hel del förändringar.
De största förändringarna med CSRD jämfört med NFRD är:
Rapporten ska redovisas i en kommande europeisk databas i digitalt format (XHTML).
Det nya direktivet kommer att omfatta stora, medelstora och små bolag som är noterade på EU-reglerade marknader. Även stora bolag som inte omfattas av NFRD idag kommer att omfattas av CSRD. De företag med säte utanför EU och med en nettoomsättning om minst 150 miljoner euro inom EU kommer att beröras om de har filial eller dotterbolag inom EU, liksom vissa försäkringsbolag och andra bolag.
Då CSRD inte har implementerats i svensk lag ännu så återstår det att se om tröskelvärdena blir enligt ovan eller lägre.
CSRD börjar gälla successivt från och med räkenskapsåret 2024 och implementeras i nedanstående tre steg.
1 januari 2024 (rapportering 2025) – företag som redan omfattas av NFRD.
1 januari 2025 (rapportering 2026) – stora företag som inte redan omfattas av NFRD.
1 januari 2026 (rapportering 2027) – noterade små och medelstora företag samt små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag.
En dubbel väsentlighetsanalys (väsentlighetsbedömning) innebär att bolaget kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv. På så vis identifierar bolaget sina mest väsentliga hållbarhetsfrågor.
Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som en frågas faktiska eller potentiella, positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på kort, medel eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medel eller lång sikt.
